jag borde ta mej ner till havet för att kunna andas.. för de är ju så jag brukar göra. men ist lägger jag mej i sägen o läser vilket alltid slutar på samma sätt, jag somnar!

sovit bort dagen. borde andas frisk luft, men de blåser. de blåser nåt så otroligt att de inte alls känns lockande fast solen lyser.

den nya staden jag ska flytta till är oxå en kuststad, självklart, givetvis. jag har börjat kolla upp bilder därifrån o de är så otroligt vackert att jag inte tror att de är sant. som ur en saga..  bara genom att vara där tror jag kan läka mej en hel del. ändå börjar jag tveka, varför ska jag dit o är de verkligen rätt för mej? är de genomtänkt? o sen säger de stopp, för längre borde jag inte gå, de är just de som är meningen.. bara lämna o inte tänka för mkt. jag ska läka o jag ska lära o jag ska bli något stort en vacker dag. jag ska bli så mkt mer..

o redan är jag en bit på vägen. veckornas senaste händelser har fått mej att reagera... tänka i andra banor. o lyssna till så många nya röster. gamla o samtidigt nya.

var hos morfar innan idag. de känns fortfarande overkligt att mormor inte är där. de känns fortfarande som om hon bara är bortrest o snart kommer hem igen..

fick en nackkudde av morfar. han hade visst tre. en i huset o en i husbilen därför fick jag den tredje som han hade över. får se om den är mer bekväm än den jag lånar nu.

vill som sagt bara bli frisk nu. så att jag kan fortsätta leva på riktigt. orka. orka klä mej o umgås. använda mitt nya busskort o åka skåne runt innan jag lämnar...

friskanmälde mej idag till i morgon. känns skönt men samtidigt är nacken mer ond idag än igår. men jag orkar inte stänga in mej längre.. jag måste ut. men samtidigt så har vi de där.. de onda.. man kan inte blunda hur som.. de förföljer, finns o är.. mår för tillfället illa av smärtan. huvudet känns som jag vet inte vad.. o jag vill bara andas frisk luft... snälla.. vill må bra nu, snälla, please!