Japp, o jag halvsprang till skolan igen o kom till krokisalen svettig, anfådd o smått panikslagen. Panikslagen för att jag tycker kroki verkar jättesvårt.. jag har väl lixom ingen talang inom teckning direkt?!?! O när jag sedan får se att han redan sitter i salen o tydligen oxå ska ha kroki höll jag på att svimma, börja gråta o ville bara hem. Hahaha.. typ. För hur himlans typiskt är de inte att behöva ha ämne man inte kan tillsammans med någon man tycker är het. Damn. Men iaf.. vi började, fick 4 min på oss på första... o ja jag kom inte långt. Varken med teckningen eller på pappert. Papper var typ 40x60 o ändå fick jag endast plats med hennes mage o lite ben. Hahaha.. senare gick de dock bättre... minskade o fick ner en del. Helt okej för att vara första gången. Sneglade lite på honom.. men han satt ju mest i sin egen värld med musik i hörlurarna.

Alltså, slutsats, 1) de gäller prova på innan man börjar gnälla 2) de kommer aldrig gå längre än till endast blickar på honom 3) jag borde skruva fram min klocka o verkligen tro på att den går rätt 4) man går i skolan för att lära sej..