Till Någon som bryr sig!
Jag försår vad du menar o jag vill tacka dej för att du tog dej tid att skriva. Jag behöver höra det o jag vaknar till men samtidigt är de så mkt som hänt runt omkring som jag inte ens kunnat skriva om här. Jag vet att jag ibland väljer de lättaste vägarna.. att bara blotta lite av isberget här. Jag vet att de inte ger en rättvis bild.. o att jag inte kan kräva av er att ni ska läsa mellan raderna på nåt som inte nämns.
Jag borde bli starkare i mej själv, jag vet det.. samtidig som jag är helt lost så har jag satt mina gränser. Stak i sej själv or whatever så blir man påverkad av andra. Man blir ju faktiskt de om man inte väljer att inte leva totalt ensam.
Tack till Någon som bryr sej men jag är rädd.. rädd att jag samtidigt har förlorat all kontroll..
för det finns alltid minst två sidor av en berättelse.. o när jag försöker se allt från olika håll blir jag lost.. o vet inte riktigt var jag ska stå. Men jag vill... vill vil vill.. leva livet! Därför går allt väldigt upp o ner. Men jag lovar att kämpa vidare.. med mitt inne!
Jag har så mycket att berätta som kanske skulle kunna använda dig av på vägen.
Jag levde i ett destruktivt förhållande med en man under en längre tid. Under tiden vi var tillsammans tappade jag bort mig själv. Jag bantade hårt för att han ville att jag skulle se ut på ett sätt. Under vårat förhållande blev jag en annan person, en svag person! Jag inbillade mig att alla de lögner han drog hade jag gjort mig förtjänt av. INGEN förtjänar att bli sårad eller skadad av en annan person. DITT välbefinnande och DIN lycka är viktigast för i slutändan har man bara sig själv. Århh jag vet liksom inte hur jag ska nå dig eller hur jag ska få fram det jag vill ha sagt riktigt. Vi kände varandra en gång i tiden men jag har ingen rätt att lägga mig i ditt liv men jag önskar att du kunde bli lika lycklig som mig.
