Gaaah, idag till o med skrek dem på jobb att jag inte fick banta. Damn. Skrik inte.. prata inte om det. Låt mej bara vara. Banta är för mej ett fult ord. Ordet är lixom laddat med skamm. Allt går tillbax 15 år då jag var sjuk. Men jag är inte sjuk nu. Bara lite rundare än vad jag vill vara. Jag har inte samma mål nu som då. Nu vill jag bli sund.. då ville jag bara inte.. någonting. Då ville jag försvinna, nu vill jag leva. Röra mej utan att tycka det är jobbigt.. utan att känna magen.. o låren. Ni måste förstå.. eller strunt i de.. jag gör dettta för mej.. o det är ingen stor grej, okej?