OMG! Ät endast mat! Hahah.. ja vad annars? Inredningen? Tyckte denna va kul, syster skratta inte alls.. hon sa bara att det inte gällde dricka o att de finns för många pucko ute i världen o därmed måste man vara tydlig. Antagligen är jag för smart då genom att kunna tolka att ordet ät hör ihop med mat o att, iaf jag, inte äter dricka. Jäjä..

För att ta det från början så åkte jag ju in till malmö i torsdags, som jag sa. Mötte upp syster där för att gå på "after work/shopping kväll" vilket innebar att butikerna hade öppet längre än vanligt och dessutom bjöd på massa bra erbjudande. Vad kunne lixom då vara bättre än att passa på att köpa doppresent (till sön) o fördelsedagspresent (till mån).

Dock blev resan in med buss en mardröm. Förkyld som jag är kunne jag knappt andas på bussen. Jag vet inte varför men i regel brukar ingen sätta sig sidanom mej på bussen (skönt, men ändå störigt, vad är det för fel på mej??) men självklart satte sig en kvinna sidanom mej just nu, när min näsa rann o jag inte vågade snyta mej o knappt ens snörvla. Tycker sånt är äckligt så jag hölll nästan andan istället o de va en av de längsta bussturerna i mitt liv..

På hemvägen var det likadant. Näsan börja rinna.. fast denna gången satt syster sidanom mej o låtsashostade varje gång jag behövde snyta mej. Sååå mkt lättare.

Men i malmö då.. ja näsan rann ju där oxå.. lixom svetten.. antagligen hade jag feber för de kom i vågor o var därför inte i shoppingform. Köpte en hushållsrullepinne eller vad de heter som man har hushållspappert på, till mej själv o en present till dopet. Så mkt mer blev det inte. Jagade skor till mej själv för de var 20% på nilsons, din sko o de andra skobutikerna. Men de gick åt helvete.. de va typ då all svetten var som värst o jag höll på att svimma. Födelsedagspresent till syster var ju oxå lite svårt att hitta när hon själv var med. Inte ens hon vet vad hon önskar sig... förutom te-burkar till löste.. nån som vet nån fina nånstans? Typ plåtburkar? Snälla Tipsa!!!!



Igår låg jag mest i sängen hela dagen. Sjuk o eländig. Vi som planerat o allt.. marta o jag som skulle göra utgång i malmö. Jag hatar det. Jag jobbar 4a veckors schema. O ena veckan, denna veckan har jag långledigt. Torsdag - söndag. Men alltid är det nåt som händer. Förra gången var det armen jag inte kunne röra. Nån gång innan var det bråk med D (inget vanligt bråk, utan nu packar jag dina väskor-bråk) o so on...

Igår stack dessutom syster o hennes karl upp till gbg tillsammans med bror som skulle till tjejen.. snacka om att de kändes ännu mer värdelöst att vara sjuk då.. jag vill ju oxå. Dock kunne jag ju inte pga dopet på söndag.. men ändå... fanfanfan.. varför ska alltid jag få vara kvar?

Har blivit bjuden på kalas i slutet av denna månaden o sen kalkonmiddag i början av nästa.. jätterolligt, jag älskar er.. men sen när jag tänker på alla som är bjudna blir jag depp igen.. par par par o åter par... alla utom jag. Jag börjar bli trött på att alltid sticka ut på ett eller annat sätt. Imorn på dopet är det likaså. Som tur är så hänger jag på A o hennes lilla familj.. men förstå.. att det känns i hjärtat.

Jag vill inte bara vara pare för att passa in. Det är inte så jag menar. Jag menar att jag har oxå kärlek att ge.. o jag behöver oxå ta emot. O ha en fin familj. Det är så jag menar.. jag vill ge min kärlek... o inte bara svämma över i känslor som tillslut bara gör ont....

--

Ps: behöver jag säga att bordet jag skulle titta på i torsdags redan var sålt o att jag kom på att jag glömt pengar o kort hemma, när jag gått halvvägs till affären.. jag sa ju de.. hjärnan fungerar inte när man är fylld av snor.