it’s really nice, but you don’t understand

2012-03-12 @ 12:53:47
Jobbehelgen gick ganska bra. Var ganska lugn för en gångs skull. Men sen igår eftermiddag, 2 timmar innan jag slutade, kom det bara som en blixt i hjärtat. Ett hugg o massor av ont. Trycker än.. över bröstet.

Försökt varva ner. Gick o la mej jättetidigt igår. Vaknade till några gånger. O hela natten har varit orolig. Inte ens i sömnen kan jag slappna av. Drömde om att jag packade en resväska som aldrig blev färdig o jag missade o bokade om minst 3 plan.

Kankse beror allt detta på att jag vill här ifrån men inte kommer någonstans. Inte vet var jag ska ta vägen. Varför inte bara nöja mej med allt jag har. Varför helatiden jaga efter nåt bättre. Varför såfall aldrig jaga fullt ut. Skaffa en plan..

Åter igen kom alla frågor:
- Har du djur?
- Har du man?
- Har du barn?
- Har du bil?
- Har du hus?
- Men va fan gör du tös?

- Har du barn?
- Har du man?
- Men varför inte.. du är ju så vacker.

Jag har min lägenhet som jag trivs i. Jag hade en kärlek som gick sönder. Jag har min familj o mina vänner. O jag känner mej inte alltid vacker.

Jag har en begravning som jag ska på på torsdag o jag berättade det inte på jobb för att jag ville ha tankarna på annat. Eller jag tänker på det men pratar inte om det.. jag har min familj.

Min farmor hade hade 2 hundar. En hade jag kunnat ta hand om men jag vet inte om jag tål o jag vet inte om jag har tid. O jag vet inte om vovven trivts i min lägenhet.

- Vad gör du kvar i den lilla hålan?

Varför alla dessa frågor som om inget jag har o gör räcker till? Samtidigt som jag tar åt mej så jävla mkt just precis för att jag tvekar lika mkt själv.

Jag drömmer fortfarande.. men emellanåt räcker det inte till. Gör det mej bara mer depp än glad. Det måste ju hända något mer. O jag har lärt mej.. allt är bara upp till mej själv. Men när så mkt runt omkring rasar är det inte lätt att vara stark. Det är därför.. när det trycker i bröstet är det inte lätt att stå rak. När åren går är det inte lätt att visa sej såhär svag.. o fortfarande ha lika många frågor.

Men det är bara en svacka. Jag är klokare o vet bättre nu. Jag vet så mkt jag INTE vill ha..  bara att jaga rätt på allt de andra. Fast jaga är ett så feligt ord. Sluta jaga, börja leva..

Så nu tar jag trycket i bröstet o går ut i vårsolen. Går ner till stan o köper mej ett par solbrillor att vara tuff i.

Modet.. jag ska överta modet efter dej..


Kommentarer
Postat av: Ida

Du vet vad jag sagt... jag vet inte ens vem frågorna kommer ifrån, men tycker de låter lite dumma. Vadå "vad fan gör du då?" - ? Som att man måste ha barn, man, villa & volvo för att vara lycklig lixom. Lev ditt liv. Tror det kommer en drömprins för dig, eller jag VET det. ♥ Men du är fan inte mindre värd eller mindre vacker för att du är singel, you know!! ; )



Åh, jag hade samma dilemma när jag tog hand om Bella. Hon bodde ju hos pappa innan, sen när han flyttade in på hem så sa syskonen att hon skulle avlivas. Egentligen var det inget snack, jag tog henne med öppna armar, men klart att tankarna fanns där, "har jag råd, har jag tid, har jag plats?" Men jag har aldrig ångrat det, min lilla skrutt. Hon är det bästa jag har. Vad är det för en hund? Puss!!

2012-03-12 @ 19:27:58
URL: http://kawrtnee.blogg.se/
Postat av: Ida

(och såklart är det en jävla skillnad på hund & katt, det är jag medveten om, ville bara klargöra det.. ^^)

2012-03-12 @ 19:28:24
URL: http://kawrtnee.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0