förstora förväntningar
som aldrig blir av
tar lika mkt på krafterna
som ett sjumilalopp
om  inte mer

jag är ute ur leken

jag är (ut)bränd

sov nästintill
48 timmar
rakt igenom
hela helgen
totalt borta

(den lixom jag)

o drömmarna i detta hem
är mer än märkliga

vaknar i kramp

är så öm i mitt bakhuvud
att jag måste ha ramlat o fallit
fast glömt bort

även knäet ömmar

(hela jag)

vad var de som hände

egentligen

o varför gör inte ens han mej glad?


varför syns jag aldrig
finns jag aldrig
på rätt sätt?