Ligger fortfarande i sängen.. denna gången med tårar nedför kinden.. de säger att de inte är oroliga längre, för att proverna inte visa några större fel.. men hur kan de släppa allt när jag knappt kan andas? Hur kan de säga att allt är lugnt när jag inte orkar ta mej upp ur sägen för att inte syret räcker till?

Det finns alltid nya datum att längta efter.. men all tid mellan? Ska den bara gå förlorad? Åren springer iväg o allt jag känner är att jag "slösar" bort mitt liv...

-

Miss Li – Devil's Taken Her Man