Sjukan igår o undersökningen gick snabbt o bra. Valde den lätta bedövningen o slapp därför ligga kvar. O det var ju inte alls så hemskt som jag föreställt mej. Eller som folk försökt lura i mej. Har man lixom redan varit med om det värsta är allt annat bara bagateller..

 

De hittade iaf felet. Hur man åtgärdar det får jag reda på av min läkare när hon kallar mej. Så de är bara att vänta o leva med det sålänge. O de gör ont som fan. Hela tiden. O jag vill bara gråta. Men jag vet att jag inte är den enda i världen med detta problem. Så jag biter ihop.. lever o ler.. för livet är för kort för annat.