Slöat hela dagen. Har inte ens packat upp mina shoppingkassar, så de blir ingen visning. Denna jackan från rut mfl, fast i vit var dock en av fynden jag gjorde igår.  F:s första komentar var: "Du ser ut som en hipphoppare"  hahah.. But yo, i dont care, för jag gilla stilen.. ;)

Blev även...

- skinnarmband
- örhänge
- tröja
- byxor
- tights
- 2 linne
- sulor
- BH
- "väst"

..spec inte när man redan är svag, då faller oftast saker lättare. Jag är är trött trött trött.. trött på att frysa o gå på halvfart. Jag fryser o saknar dem där hemma. Just nu känns de som om jag bara befinner mej på fel ställe, att denna hålan bara drar ner mej.. inte längre upp. Såg ju fram emot bebis besök till helgen, på torsdag. De höll mej iaf uppe något.. men nu... idag.. sämsta nyheten.. han kan inte komma. Buhu, hur överlever jag då? De är väl bara till o vänta till nästa helg.. men så enkelt är de inte. Just nu känns de omöjligt, löjligt kanske.. men de är så de känns. Jag har lixom kämpat så till just denna helgen o så blir de bara pannkaka. Gaaah.. mår illa.. har varit så mkt i skolan oxå.. att jag verkligen behövde en paus. Ett avbrott med nåt helt annat. Kärlek med värme. Men.. nu kommer de bara rulla på som innan.. i en grå sörja.. o jag mår som sagt bara illa o vet i fan hur jag ska tackla allt..

kanske.. kanske.. dövar allt med en tröstshopping i göteborg till helgen... om jag orkar.

Tog bort de svarta skavda nagellacket imorse o ersatte med rött... o vilken skillnad en så liten sak kan göra. Lite färg.. o man blir lixom glad o lycklig på ett fånigt sätt. Vilket behövs i allt kalla o trista..

-10 grader lixom o jag höll på att frysa öronen av mej fast jag hade mössa på min promenad. Men som sagt, inget kan stoppa mina promenader nu. Fast för visso är de ju inte lika långa som jag önskat. De får lixom bli två varv nämre våren o långt utanför när de blir ljusare.

Hah, inatt sov jag under två täcke o svor åt kylan, dock får man ju skylla sej själv om man glömt stänga fönstert.. lixom inte unna på att jag var stelfrusen..

Menmen.. mitt röda nagellack värmer mej precis som tanken på att bebi faktiskt är hos mej om bara 3 dagar, WOHO!! Väääääääääääärme...

Nej, de räcker inte med 100 situps. O promenad till o från skolan. Inte efter jag satt i mej hur mkt choklad som helst. Ibland önskar jag att jag hade orkat kräka upp allting samtidigt som jag förstås inte vill de. Aldrig igen. De är lixom inte lönt o ändra sej efter.. de är före jag ska ändra mej.. de är före jag inte ens ska sätta i mej all den där skiten som gör mej fet. Fan jag nästan gråter när jag ser gamla bilder där jag iaf va lite smalare. Damn. Varför gör jag inte de jag borde göra.. varför låter jag inte bli de dåliga o varför pluggar jag inte när jag borde. Varför börjar jag aldrig på mitt projekt som de bara blir mindre o mindre tid för.. fan.. varför är jag en sån dålig människa? O varför hittar jag ingen pepp music längre? I need pepp! Please give me some pepp!

Ja så var man tillbax i grebbe igen då. Gaaaaaaaaaaaah va kallt..

Gårdagen började med panik för att resväskan inte gick ihop. O paps konstaterade att jag hade alldeles för mkt saker. Hah, som om jag inte visste de redan. O som om jag inte redan hade ont i magen av bara tanken på hur jag skulle få hem alla grejer. Hur jag lixom skulle orka bära o hur jag både skulle komma på o av tåget i tid med all packning. "Antingen lämnar du kvar lite grejer här eller så tar du en större väska" var paps hårda ord som även jag kunnat räkna ut men helst av allt blunda för. För med en större väska kommer jag inte på tåget, de vet jag, de har jag provat..

Okej jag kom på.. men jag kunne inte förvara den någonstans. Förstor för hatthyllan o förstor för allt annnat oxå. Hela historien den gången var att de sluta med att han som satt brevid mej fick offra halva sin plats till min väska. Vi fick lixom sitta med beben på den o på så vis fick vi nästan knäna i fejen. Han va snäll.. för han behövde inte alls ha gått med på de.. o jag mådde dåligt hela vägen upp men försökte samtidigt intala mej att han fick skylla sej själv att han gått med på de.. alltså, han var för snäll för sitt eget bästa, inte mitt fel, utan hans, hans fel att han va så snäll så han va dum. Hah.

Så de hela denna gången slutade med att jag fick låta grejer vara kvar hemma hos mams o paps. BuhuBuhuBuhu.. Både kläder o skor. Mina nya röda o mina svarta convers.. "man har ändå inte tygskor i minusgrader" skar mammas ord i mina öron. För de kan man visst ha.. om jag vill så kan jag. Om jag har massa strumpor i så kan jag. De är ju sak samma om man fryser i tygskor som i skinnskor. O jag köpte till o med en storlek större i de röda för att få plats med både sulor o extrastrumpor. O jag har ju set.. att massa feler än jag har. Skinnskor som oftast stövlar är ju så mkt farligare på de sättet att de är asglatta att gå i. Jag har tex fortfarande megaträningsvärk i benen sen jag gick (sprang) till stan o spände mej som fan hela vägen för att inte glatta. Ja fy tusan vilken träningsvärk jag har. Fick till omed smörja in benen i zon inatt för att klara gå av sängen.. hah.. om de är bra eller ej är ju en annan sak.. en helt annan sak..

Men iaf.. väskan gick att stänga tillslut o jag kom iväg med en timmes tidigare buss för att vara på den säkra sidan med att hinna med tåget. "Man vet ju aldrig i detta vädert" sa babe. Men om de verkligen var för att jag skulle hinna med tåget eller få en extra timme i malmö med honom vet jag inte riktigt. Jag tog iaf den tidiga för att hinna pussa o krama på honom än en gång innan jag åkte.

Han hjälpte mej med min packning o jag hade gärna velat att han följde med hela vägen upp. Inte bara för att bära mina väskor då utan för att han är underbar o jag knappt minns nån som gorde mej såhär glad. Men jag har min skola o han har sitt jobb o jag är ju snart tillbax på skånsk mark igen. Dessutom är de kanske (?!?!?!?) bra att vara ifrån varann lite så de blir extra kul att ses igen?!?! öööh!??! Fan de räcker med så mkt mindre att vara ifrån varann så blir man galen. Menmen.. kanske går de.. att lura sej själv?!?

Hah, inte förän jag skulle stiga på tåget insåg jag att jag faktiskt åkte 1a klass upp oxå. Damn svor jag för mej själv för kanske hade jag kunnat ha den stora väskan ändå.. eller inte!??! Jaja.. 1a klass o dören gick inte att öppna.. därför fick vi stiga in i andra vagnen o gå (bufflas) igenom hela dennas trånga gången o sedan väl framme med andan i halsen stank hela vagnen pyton av nån äcklig matos. Va fan lixom.. inte kan man vädra på tåget heller o 1a klass vagnen är ju oftast mkt mindre alltså osa de rejält. Måååh. Menmen.. annars gick de väl hyvvsat.. satt i en fyra, dock var min plats baklänges men först som jag var satte jag mej mitt emot så kvinnan som kom senare fick snällt sätta sej på min plats ist. O de var typ bara vi två störsa delen av resan.. skööönt. Andra tåget fr gbg fick jag oxå gott om plats.. dock var de askallt hela vägen upp vilket inte alls var trevligt.

Väl hemma i grebbe fick jag knappt upp låset på ytterdörren. Så med all min packning stod jag o bråka med dörren ett tag tills jag ringde mamma för att höra vad sån där spray till lås heter. slåspray? spraylås? svårare var de inte. Men kunne man lixom köpa de på konsum? Jag vägrade lixom asa alla mina grejer för att leta efter nåt som ändå inte fanns att få tag på. Men jag bufflade lite på dörren (efter att även ha provat tvättstugedörren som inte heller gick upp) o de funkade. Dock är jag osäker på om jag nu kommer ut. För efter att ha fått upp dörren slängt in sakerna o sedan sprungit till konsum innand e sätngde för att få lite mat i kylen o höra om de hade de där sprayet som de inte hade var de nästan lika svårt att få upp dörren igen likaså stänga den. Buhu buhu..

..Varför måste de vara så kallt?

Inatt sov jag med strumpor, tjocka joggingbyxor, linne, tjocktröja o kofta. O jag frös. "Ta en varmdusch" tipsar vissa om.. men hey, jag förstår inte, ska jag stå där hela dagen? -19 grader sa F att hon läst av igår. Jag döööör..
Solen skiner ute nu men jag har inte kommit längre än till köksbordet o min kaffekopp. Slår vad om att man kunnat få fina bilder med kameran, men jag tror jag håller mej inne o plockar bort julen innan de är dax för skolan vi 15-tiden. Håll tummarna att jag kan låsa upp dörren då.. annars får jag hoppa från fönstert vilket säkerligen inte sett så snyggt ut.

Puss hej (jag saknar dej)

Ja självklart var de ju mer än maten som var underbar med babe igår. De va lixom själva alltet. Hur han var med mej hela dagen då jag fick uppdraget att hjälpa en nära släkting till Dr o runt på andra ärenden. Hur babe helatiden var med vid min sida, fanns där, så självklart hjälpte till o log mot mej o glittra så fint med ögonen med blicken på mej. De är lixom de.. att finnas... att glittra jag alltid fattats men nu finns de där.. så självklart o alla bitar.. som så fint faller på plats.. visst är jag fortfarande lite rädd, men på ett helt annat sätt o för helt andra saker. Efter ärendena tog vi en fika på stan o sedan hem till mej för att lämna bilen jag lånat hela dagen, chilla en snabbis o sen då vidare hem till babe i malmö. Handla mat, laga mat, åt, kolla film, käka ostbrika o mööös. Dagen i dag fortsatte på samma vis, chill till kl 16 då vi kom på att de var dax för frukost o sen blev de en kvällspromenad ute i snön innan jag åkte hem. Buhu, buhu.. ensamt ensamt.. o skrämmande med på tanken att jag strax åker tillbax till grebbe, 45mil bort. Fast de är fortfarande nån dagar kvar här i söder o de får ju ta o spenderas på bästa möjliga sätt, wiihii.. ♥

Tror de bäst att jag går o lägger mej.. för med mitt huvud är de inte mkt mer jag orkar..
Tråkig dag idag, hoppas morgondagen blir bättre. GONATT!